Bilder från Hjärntrustens seminarium med prof. Örjan Sölvell, Handelshögskolan,
|
Frågor till Örjan Sölvell:
Av nedanstående frågor besvarades flera av Örjan, andra hanns inte med:
Innovationer: Varifrån kommer de och hur tas de omhand?
1. Stora kunskapsföretag har försvunnit eller är på väg ut från Sverige. Istället har det knoppats av många små innovativa företag. Problemet är att de inte växer. Varför gör de inte det? Vilka hinder finns det?
2. Upptäckter och innovationer tas inte om hand på ett bra sätt i Sverige, sägs det. Det vanliga är att forskaren/patentinnehavaren bildar firma och försöker på egen hand. Det brukar inte gå bra. Går det bra köps projektet upp på ett tidigt stadium av någon internationell aktör. Projektet landar då utomlands och generera intäkter utanför Sverige.
3. En organisation som kallar sig Reforminstitutet hävdar att majoriteten av banbrytande uppfinningar i själva verket kommer från miljöer utanför universiteten, dvs fristående uppfinnare och företag. Reforminstitutet föreslår därför att man inte ska satsa uteslutande på universitets-baserad FoU utan stödja oberoende aktörer inom näringslivet.
Svensk life science: Igår och idag
4. Sverige upplevde en guldålder inom medicinsk FoU under 40 år (fram till 1980 ungefär), då många företag växte sig gigantiskt stora. Nu är de borta. Det borde vara en angelägen uppgift att ta reda på varför och på vilket sätt de blev så framgångsrika på 60-, 70- och 80-talen?
5. Begreppet Medicon Valley har ändrat karaktär under det senaste decenniet. Idag är ju läke-medelsindustrin bortraderad på den svenska sidan medan den växer sig stark på den danska sidan. Denna slagsida skapar bekymmer i Öresunds-samarbetet. Idag bidrar Malmö/Lund med högspecialiserad arbetskraft till dansk Life Science. Fokus på den svenska sidan av Öresund har flyttats till IT, spelutveckling, bildhantering och telekom. Inom dessa områden växer det så att det knakar (Axis, Qlick t ex). Men den tillväxten bygger inte på stödorganisationer utan på enskilda individer (eller grupper av individer) och kraften i spontana nätverk.
6. Örjan Sölvells beskrivning av Life Science i Medicon Valley är inte helt aktuell. Läkemedelsföretagen har försvunnit från den svenska sidan av Öresund. Att klassificera Medicon Valley som ett svenskt life science-kluster förefaller lite post festum eftersom skånsk life science idag är mycket blygsam (jämfört med Danmark). Idag har vi i Sverige större dynamik inom IT, telekom, bildbehandling, spel- och musik-tjänster: där har vi vitala kluster, t ex Mobile Heights, Media Evolution City osv osv.
Stödorganisationer och kluster-implementering
7. Stödorganisationerna är extremt talrika och väl bemannade. Det finns fler tjänstemän och byråkrater i dessa organisationer än det finns uppfinnare/entreprenörer. Är det så vi vill ha det?
8. Kluster-tanken är ju utmärkt. Men finns det inga negativa aspekter? Finns det risk att det blir administration istället för innovation? Finns det risk att kluster blir exkluderande istället för inkluderande? Finns det risk för lokala inavlade nätverk istället för internationella nätverk?
9. Finns det risk att klusterna inriktas på att fylla tomma lokalytor och skapa ”sysselsättning” snarare än att vara idé-drivna projekt-organisationer?
10. Kluster ska erbjuda mötesplatser. Fungerar det? Hur ofta träffas Ideon-människor folk från Medeon eller Minc t ex? Och om det inte är så ofta, vad beror det på? Min erfarenhet är att man träffas endast om man behöver en samarbets-partner som kan hjälpa till i projektet och i slutänden hjälpa en att tjäna pengar. Och det är väl bra – om det fungerar. Ofta gör det väl inte det. Eller?
Spontana nätverk
11. Universitetsforskare har alltid sökt sig till olika nätverk (spontana ad hoc- kluster), vanligen internationella snarare än lokala nätverk. Risken finns att lokala nätverk blir inavlade om det inte finns en ambition att nå ut internationellt. Det gäller naturligtvis även forskarparker och inkubatorer.
12. Kluster kan ibland utgöras av spontana nätverk av forsknings-baserade småföretag som gynnas av gemensamma mötesplatser för kompetens- och erfarenhetsutbyte. Men det kan också vara företag som vill delta som underleverantörer till ett stort projekt (exempelvis CATE). I det senare fallet är de satelliter som kretsar kring solen, dvs kring påsen med guld (upphandlings-förutsättningar är för handen).
